Gå direkt till sidans innehåll

Ventilationsindex

Nyckeltal SE. 2.1. 15

Atmosfäriskt ventilationsindex kan beräknas för att på ett mer objektivt sätt beskriva hur väder och vind påverkar luftkvaliteten genom utspädning av lokala utsläpp. Dessa beräkningar har utförts sedan år 2000 och redovisas här.

Beräknat atmosfäriskt ventilationsindex

Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad
Senaste värdet:
0,67 Index (2023)
Utgångsvärde:
1,00 Index (2000)

Kommentar

Atmosfäriskt ventilationsindex har totalt sett minskat under den redovisade perioden och uppvisade det näst lägsta värdet år 2023, 0,67. De senaste 12 åren har dock indexet varierat mellan nästan 0,9 och 0,65. År 2012 var indexet som lägst, 0,65 eller 35 % bättre än i början av 2000-talet. Även år 2018 och2019 var indexet lågt, cirka 0,7, det vill säga 30 % bättre än år 2000. Ser man på utvecklingen i stort under de senaste 20 åren tycks det som att utspädning har ökat det vill säga indexet har blivit lägre.

Metoden går förenklat ut på att med spridningsmodellering beräkna en valfri luftförorening till en position i staden som beskriver halten över ett större område (urban bakgrundshalt). Detta görs genom att beräkna taknivåhalt av kväveoxider i centrala Malmö, med samma indata av utsläppen men med aktuellt väder år för år. I diagrammet redovisas årsmedelindex i förhållande till år 2000. Det som beräknas är vädrets påverkan på hur mycket lokala utsläpp späds ut av vinden och temperaturgenerad turbulens. Ett lägre index innebär förutsättningar för bättre luftkvalitet, medan ett högre index innebär mindre utspädning och risk för sämre luftkvalitet, utifrån lokala meteorologiska förhållanden. Notera att detta inte säger något om intransport av luftföroreningar eller hur de lokala utsläppen förändras över tid.

Se länk nedan för mer information om luftsituationen i Malmö.

Senast uppdaterad: 2024-06-07