Syrehalt

De uppmätta lägsta halterna av syrgas i vattendragen varierar mycket mellan olika år. Det är även en skillnad i syrehalt mellan Risebergabäcken, Tygelsjöbäcken och Skumparpsdiket som generellt uppvisar en högre lägsta syrgashalt medan Sege å och Bunkeflodiket uppvisar en lägre lägsta syrgashalt.

Risebergabäcken, Tygelsjöbäcken och Skumparpsdiket visar på ett gott syrerikt tillstånd där det lägsta årsvärdet generellt ligger över 7 mg/l. En stor del av Tygelsjöbäckens lägsta uppmätta värden ligger även i tillståndsklassen hög syrgaskoncentration. För Segeå och Bunkeflodiket ligger den lägsta halten i större utsträckning under 7 mg/l sett över hela mätserien. Därigenom bedöms dessa vattendrag ha ett måttligt eller otillfredsställande tillstånd utifrån Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för ytvattenförekomster samt i några enstaka år även ha ett dåligt tillstånd.

Se även nyckeltalet "Syrehalt årsmedel" där årsmedelvärdena av de uppmätta syrehalterna redovisas för provtagningspunkterna i de fem vattendragen.

Syrgashalten anger mängden syrgas som är löst i vattnet. Syrgas tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syrgashalten är därför ofta högre på våren. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiskt material därför är syrgashalten generellt som lägst under sensommaren. i lugnflytande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrgashalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.