Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt årsmedel

Nyckeltal SE. 6.5. 13

Vid fem provtagningspunkter i vattendrag som berör kommunen mäts syrehalten sex gånger per år. Årsmedelvärdena för dessa mätplatser redovisas i detta nyckeltal.

Årsmedelvärde av uppmätt syrehalt i fem vattendrag

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Skumparpsdiket

1995

11,1

1

Skumparpsdiket

1996

12,6

2

Skumparpsdiket

1997

11,7

3

Skumparpsdiket

1998

12,8

4

Skumparpsdiket

1999

12,1

5

Skumparpsdiket

2000

10,7

6

Skumparpsdiket

2001

11,8

7

Skumparpsdiket

2002

10,6

8

Skumparpsdiket

2003

10,3

9

Skumparpsdiket

2004

10,6

10

Skumparpsdiket

2005

11,3

11

Skumparpsdiket

2006

13,5

12

Skumparpsdiket

2007

12,1

13

Skumparpsdiket

2008

12,3

14

Skumparpsdiket

2009

10,9

15

Skumparpsdiket

2010

11,7

16

Skumparpsdiket

2011

11,6

17

Skumparpsdiket

2012

11,8

18

Skumparpsdiket

2013

10,9

19

Skumparpsdiket

2014

10,2

20

Skumparpsdiket

2015

11,9

21

Skumparpsdiket

2016

11,7

22

Skumparpsdiket

2017

11,7

23

Skumparpsdiket

2018

11,9

24

Skumparpsdiket

2019

11,5

25

Skumparpsdiket

2020

11,4

26

Skumparpsdiket

2021

10,8

27

Skumparpsdiket

2022

9,8

28

Skumparpsdiket

2023

10,8

Datakälla: Malmö stad samt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Kommentar

Årsmedelvärdena av de uppmätta halterna av syrgas i vattendragen varierar i ganska stor utsträckning mellan olika år. Lägsta årsmedelhalt är 8,1 mg/l i Segeån år 1992 och högsta årsmedelhalt är 14,33 mg/l i Bunkeflodiket år 2016. Störst variation kan ses i Bunkeflodiket och minst variation ses i Risebergabäcken. Det är även en generell skillnad i syrehalt mellan Tygelsjöbäcken respektive Sege å och de övriga vattendragen där Tygelsjöbäcken uppvisar högre årsmedelvärden medan Sege å uppvisar lägre.

Se även nyckeltalet "Syrehalt" där de lägst uppmätta värdena av syrgas vid provtagningspunkterna i de fem vattendragen redovisas. Dessa värden jämförs där också med tillståndsklassningen i Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för ytvattenförekomster.

Syrgashalten anger mängden syrgas som är löst i vattnet. Syrgas tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syrgashalten är därför ofta högre på våren. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiskt material därför är syrgashalten generellt som lägst under sensommaren. I lugnflytande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrgashalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.

Senast uppdaterad: 2024-05-07