Gå direkt till sidans innehåll

Territoriella växthusgasutsläpp

Nyckeltal SE. 1.2. 1

Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.

Växthusgasutsläpp för Malmö per sektor

Rad-id Utsläppskategori Senaste värdet (kton CO2-ekv) Datum

0

Totalt

 890

2022

1

Energi

 343

2022

2

Industri

 122

2022

3

Jordbruk

 7,32

2022

4

Vägtrafik

 290

2022

5

Sjöfart, Järnväg och Flyg

 27,1

2022

6

Arbetsmaskiner

 46,1

2022

7

Produktanvändning

 36,3

2022

8

Avfall och Avlopp

 17,6

2022

Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Kommentar

Under år 2022 minskade de totala växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område med 3,6 procent jämfört med året innan. Totalt sett har dock utsläppen minskat med drygt 46 procent, eller 770 kiloton koldioxidekvivalenter, sedan år 1990. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå som, enligt Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030, är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.

Den största förändringen står energisektorn för, där utsläppen både har ökat och minskat i stor omfattning. Sektorn har år 2022 totalt sett, sedan år 1990, minskat sina utsläpp med 380 kiloton koldioxidekvivalenter, eller 52,5 procent. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har energisektorn ytterligare minskat växthusgasutsläppen.

Den övervägande delen av sektorerna har minskat sina utsläpp sedan år 1990. Avfall och avlopp är den sektor som procentuellt sett minskat utsläppen mest, med drygt 82 procent eller drygt 80 kiloton koldioxidekvivalenter. Utsläppen från Sjöfart, Järnväg och Flyg har minskat med 80 procent, nästan 110 kiloton, medan vägtrafikens utsläpp minskat med 33 procent eller 140 kiloton. (För de senaste två åren är data på vägtrafikens koldioxidutsläpp antagligen några procent för höga. Detta har orsakats av att förändringar av reduktionsplikten inte tagits hänsyn till i de officiella emissionsfaktorerna för koldioxid.) Industrisektorns utsläpp är 60 kiloton lägre, jordbrukssektorns nästan 3 kiloton lägre och utsläppen från arbetsmaskiner nästan 25 kiloton lägre. Däremot har produktanvändningens utsläpp ökat med 200 procent, eller 24 kiloton. Den största ökningen för denna sektor skedde dock mellan år 1990 och 2000.

Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.

Senast uppdaterad: 2023-12-15