Gå direkt till sidans innehåll

Kväveutsläpp via vattendragen

Nyckeltal SE. 6.2. 1

Näringsämnestransporterna till Öresund uppskattas med hjälp av uppmätta halter av totalkväve i respektive vattendrag och modellberäknade vattenflöden.

Beräknad uttransport av totalkväve via fyra vattendrag till Öresund.

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton)

0

Bunkeflodiket

1995

19,6

1

Bunkeflodiket

1996

4,63

2

Bunkeflodiket

1997

3,69

3

Bunkeflodiket

1998

16,9

4

Bunkeflodiket

1999

8,46

5

Bunkeflodiket

2000

7,23

6

Bunkeflodiket

2001

5,55

7

Bunkeflodiket

2002

12,2

8

Bunkeflodiket

2003

1,54

9

Bunkeflodiket

2004

9,06

10

Bunkeflodiket

2005

4,91

11

Bunkeflodiket

2006

13,5

12

Bunkeflodiket

2007

14,9

13

Bunkeflodiket

2008

4,77

14

Bunkeflodiket

2009

3,59

15

Bunkeflodiket

2010

5,32

16

Bunkeflodiket

2011

5,23

17

Bunkeflodiket

2012

3,22

18

Bunkeflodiket

2013

2,27

19

Bunkeflodiket

2014

8,19

20

Bunkeflodiket

2015

3,27

21

Bunkeflodiket

2016

2,16

22

Bunkeflodiket

2017

0,72

23

Bunkeflodiket

2018

1,26

24

Bunkeflodiket

2019

2,10

25

Bunkeflodiket

2020

2,36

26

Bunkeflodiket

2021

1,43

27

Bunkeflodiket

2022

2,58

28

Bunkeflodiket

2023

7,72

Datakälla: Segeåns vattendragsförbund, Miljöförvaltningen och SMHI

Kommentar

Kvävetransporten via samtliga vattendrag låg år 2023 över respektive medelvärde för perioden 2010-2022. Någon tydlig trend kan ej ses för utförsel av kväve via Sege å och de tre små bäckarna Tygelsjöbäcken, Skumparpsdiket och Bunkeflodiket. Uttransporten av näringsämnen följer i stor utsträckning nederbördens variation. Bedömningar bör därför vara långsiktiga.

Under år 2019 och 2023 var kvävetransporten för både Sege å och Tygelsjöbäcken höga och kväveutförseln stor för dessa båda vattendrag. Enligt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds årsrapporter beror den höga kvävetransporten på en kombination av hög vattenföring och höga halter under delar av året.

År 1990 startades vattenprovtagning i Tygelsjöbäcken och Bunkeflodiket. I Skumparpsdiket påbörjades vattenprovtagningen år 1995. I Segeåns vattensystem har vattenundersökningar skett i olika omfattning sedan år 1965. Risebergabäcken, som avvattnar stora delar av kommunens östra delar, är ett biflöde till Sege å och ansluter i slutet av åns sträckning vid Valdemarsro.

Svedala avloppsreningsverk ligger en bit uppströms i Segeåns vattendragssystem. Uppgifterna för Sege å i det redovisade diagrammet inbegriper utsläppen från avloppsreningsverket. Enligt Segeåns recipientkontroll utgör avloppsreningsverkets utsläpp av kväve omkring 3 % av mängden som släpps ut vid mynningen.

SMHI utvecklar kontinuerligt modellen för beräkning av flödesdata och redovisar årligen nya uppdaterade värden från år 2010 och framåt. Flödesdata för åren dessförinnan är beräknade med tidigare versioner av modellen och därför ej helt jämförbara med de senare värdena.

Senast uppdaterad: 2024-05-10