Miljöbarometern
Näringsämnestransporterna till Öresund uppskattas med hjälp av uppmätta halter av totalfosfor i respektive vattendrag och modellberäknade vattenflöden.
Fosforutsläpp via vattendragen
Nyckeltal SE. 6.2. 2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton) |
|---|---|---|---|
| 0 | Sege å | 2010 | 11,2 |
| 1 | Sege å | 2011 | 11,9 |
| 2 | Sege å | 2012 | 7,10 |
| 3 | Sege å | 2013 | 3,70 |
| 4 | Sege å | 2014 | 6,70 |
| 5 | Sege å | 2015 | 6,20 |
| 6 | Sege å | 2016 | 4,20 |
| 7 | Sege å | 2017 | 6,30 |
| 8 | Sege å | 2018 | 4,60 |
| 9 | Sege å | 2019 | 7,70 |
| 10 | Sege å | 2020 | 6,10 |
| 11 | Sege å | 2021 | 8,90 |
| 12 | Sege å | 2022 | 6,10 |
| 13 | Sege å | 2023 | 14,2 |
| 14 | Sege å | 2024 | 7,00 |
Datakälla: Segeåns vattendragsförbund, Miljöförvaltningen och SMHI
Kommentar
Fosfortransporten via via samtliga vattendrag låg år 2024 under respektive medelvärde för perioden 2010-2022. Någon tydlig trend kan ej ses för utförsel av fosfor via de fyra vattendragen. Uttransporten av näringsämnen följer i stor utsträckning nederbördens variation. Bedömningar bör därför vara långsiktiga.
År 1990 startades vattenprovtagning i Tygelsjöbäcken och Bunkeflodiket. I Skumparpsdiket påbörjades vattenprovtagningen år 1995. I Segeåns vattensystem har vattenundersökningar skett i olika omfattning sedan år 1965. Risebergabäcken, som avvattnar stora delar av kommunens östra delar, är ett biflöde till Sege å och ansluter i slutet av åns sträckning vid Valdemarsro.
Svedala avloppsreningsverk ligger en bit uppströms i Segeåns vattendragssystem. Uppgifterna för Sege å i det redovisade diagrammet inbegriper utsläppen från avloppsreningsverket. Enligt Segeåns recipientkontroll utgör avloppsreningsverkets utsläpp av fosfor omkring 3 % av mängden som släpps ut vid mynningen.
SMHI utvecklar kontinuerligt modellen för beräkning av flödesdata och redovisar årligen nya uppdaterade värden från år 2010 och framåt.