Territoriella växthusgasutsläpp per invånare

Nyckeltal SE. 1.2. 2

Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.

Diagram
Tabell
Jämför

Växthusgasutsläpp för Malmö per sektor och per invånare

Välj utsläppskategori
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2-ekv/person)
0	Totalt	1990	7,11
1	Totalt	2000	5,89
2	Totalt	2005	5,33
3	Totalt	2010	6,84
4	Totalt	2015	3,92
5	Totalt	2019	2,86
6	Totalt	2020	2,41
7	Totalt	2021	2,62
8	Totalt	2022	2,49
9	Energi	1990	3,09
10	Energi	2000	2,43
11	Energi	2005	2,46
12	Energi	2010	4,32
13	Energi	2015	1,91
14	Energi	2019	1,05
15	Energi	2020	0,83
16	Energi	2021	0,99
17	Energi	2022	0,96
18	Industri	1990	0,78
19	Industri	2000	0,69
20	Industri	2005	0,35
21	Industri	2010	0,38
22	Industri	2015	0,32
23	Industri	2019	0,32
24	Industri	2020	0,24
25	Industri	2021	0,35
26	Industri	2022	0,34
27	Jordbruk	1990	0,043
28	Jordbruk	2000	0,030
29	Jordbruk	2005	0,027
30	Jordbruk	2010	0,024
31	Jordbruk	2015	0,021
32	Jordbruk	2019	0,020
33	Jordbruk	2020	0,022
34	Jordbruk	2021	0,021
35	Jordbruk	2022	0,020
36	Vägtrafik	1990	1,85
37	Vägtrafik	2000	1,91
38	Vägtrafik	2005	1,76
39	Vägtrafik	2010	1,40
40	Vägtrafik	2015	1,04
41	Vägtrafik	2019	0,93
42	Vägtrafik	2020	0,89
43	Vägtrafik	2021	0,85
44	Vägtrafik	2022	0,81
45	Sjöfart, Järnväg och Flyg	1990	0,57
46	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2000	0,18
47	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2005	0,11
48	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2010	0,16
49	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2015	0,14
50	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2019	0,13
51	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2020	0,13
52	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2021	0,13
53	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2022	0,076
54	Arbetsmaskiner	1990	0,30
55	Arbetsmaskiner	2000	0,20
56	Arbetsmaskiner	2005	0,19
57	Arbetsmaskiner	2010	0,25
58	Arbetsmaskiner	2015	0,23
59	Arbetsmaskiner	2019	0,21
60	Arbetsmaskiner	2020	0,13
61	Arbetsmaskiner	2021	0,13
62	Arbetsmaskiner	2022	0,13
63	Produktanvändning	1990	0,051
64	Produktanvändning	2000	0,14
65	Produktanvändning	2005	0,16
66	Produktanvändning	2010	0,15
67	Produktanvändning	2015	0,16
68	Produktanvändning	2019	0,14
69	Produktanvändning	2020	0,11
70	Produktanvändning	2021	0,100
71	Produktanvändning	2022	0,100
72	Avfall och Avlopp	1990	0,42
73	Avfall och Avlopp	2000	0,33
74	Avfall och Avlopp	2005	0,27
75	Avfall och Avlopp	2010	0,16
76	Avfall och Avlopp	2015	0,100
77	Avfall och Avlopp	2019	0,062
78	Avfall och Avlopp	2020	0,059
79	Avfall och Avlopp	2021	0,050
80	Avfall och Avlopp	2022	0,049

Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Exportera data till Excel

Kommentar

Växthusgasutsläppen per person är år 2022 de näst lägsta under den redovisade perioden och uppgår till nästan 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person. År 2020 var utsläppen något lägre, 2,4 ton koldioxidekvivalenter per person. Utsläppen minskade mellan år 2010 och 2022 på grund av främst minskade utsläpp från energisektorn. Även Malmös befolkningsökning på cirka 5000 personer årligen, sedan år 2006, bidrar till minskningen.

Förändringarna inom energisektor, mellan år 1990 och idag, beror till stor del på hur mycket Öresundsverket var i drift under respektive år. Fram till dess att Öresundsverket driftsattes visar statistiken att utsläppen minskade en del sedan år 1990. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i full drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har växthusgasutsläppen från energisektorn minskat ytterligare.

Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.