Miljöbarometern
SMED tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Nedanstående uppgifter för Malmö är hämtade därifrån.
Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
Nyckeltal SE. 2.2. 3| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton) |
|---|---|---|---|
| 0 | Egen uppvärmning | 1990 | 37,7 |
| 1 | Egen uppvärmning | 2000 | 29,2 |
| 2 | Egen uppvärmning | 2005 | 25,7 |
| 3 | Egen uppvärmning | 2010 | 22,1 |
| 4 | Egen uppvärmning | 2015 | 17,0 |
| 5 | Egen uppvärmning | 2020 | 13,4 |
| 6 | Egen uppvärmning | 2021 | 13,8 |
| 7 | Egen uppvärmning | 2022 | 12,1 |
| 8 | Egen uppvärmning | 2023 | 11,8 |
Datakälla: SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Kommentar
VOC-utsläppen i Malmö har minskat med drygt 70 procent sedan år 1990 men under de senaste åren har utsläppsminskningen stagnerat. Det är främst utsläppen från transporterna som har minskat men även från industrin, vilka avser både energianvändningen och industriprocessen. Utsläppen från produktanvändning, vilket inkluderar lösningsmedelsanvändning är därför idag den största utsläppskällan.
Kategorin egen uppvärmning avser uppvärmning av bostäder och lokaler. Kategorin Utrikes transporter avser transporter inom Malmös kommungräns, av flyg under 1000 meters höjd i svenskt luftrum samt utrikes sjöfart inom Sveriges gränser.
Viktiga källor till VOC-utsläpp är främst bilavgaser, vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter. De flesta kolvätena har kända toxiska effekter och bensen är även cancerogent och orsakar främst leukemi. Kolväten ger upphov till indirekta skador på växter och material genom att de bidrar till bildning av marknära ozon.